Crescendo

(2009-11-01)
Efter frukost åkte vi ute till flygplatsen för att möta Emelie efter sin nepalresa. När vi hade plockat upp henne åkte vi till Putrajaya, den administrativa huvudstaden. Där finns regering och alla departement samt myndigheter. Det är en stad som har byggts upp med oljemiljarder från ingenting. Där finns två jättestora muslimska tempel. Det ena rymmer 17000 bedjare, det andra 20000. Det senare är byggt helt i stål.







När vi hade blivit runtvisade i det äldre templet iklädda rosa rockar lämnade vi Putrajaya och åkte till Batu Caves. En buddistisk tempelanläggning i en jättstor grotta.



För att komma till grottan behöver man gå upp för 200 trappsteg, skapligt brant. Trappan lkantas av mängder av apor som försöker hitta godsaker som de kan sno av förbipasserande. Det första vi möttes av uppe i grottan var en kille med en albinmamba och en jättevaran som man kunde bli fotograferad med på sin axel. Vi tackade nej. I grottan finns flera minitempel där folk ber och utför diverse offerriter och annat.



En icke föraktlig mängd tuppar sprang omkring runt trappavsatsen.

När vi skulle gå ner från grottan utbröt ett hejdundrans åskväder och tidernas regnväder följde på det. När vi körde hem var det tur att minvanen var något förhöjd för annars hade det blivit blött inne.

Hemma igen packade vi våra resväskor, duschade och förberedde oss för hemresan. Konstigt 30 kg på utresan hade nu blivit 60 kilo. Damerna gick ner till Solaris för massage och/eller sk Wash And Blow. Calle, jag och Pär slutförde packningen och gick sedan också vi till Solaris. Vi gick in på den balinesiska restaurangen Ole-Ole Bali och tog ett bord där man sitter på kuddar på golvet. Mat beställdes och flera av oss fastnade för Ole Trio Combo. Det var en rätt med friterat bläckfisk, stekt kyckling, grillad fiskfärs och tre olika såser. Inte vare sig nudlar eller stekt ris så långt ögat kunde nå. En gastronomisk fullträff.

Mycket mätta och d:o belåtna packade vi bilen och for iväg mot flygplatsen. Incheckning gick bra så när som att vi inte kunde checka in på anslutningsplanet från London redan här. Vi tackade värdparet för deras engagemang att få vår semester att bli så lyckad som den blev, vinkade farväl och gick ombord på jumbojetten KualaLumpur.

Resan till London avnjöts till största delen sovande. Några partier schack, och något TV-program hanns med innan vi landade på Heathrow.

Vi hade flugit in en hel del av den försenade starten från KLIA, men det var ändå tajt till avgången av vårt BA-flight. Och riktigt spännande blev det när vi inte hittade vår avgång på den terminal där de sagt att planet skulle gå från. För att komma till den riktiga terminalen var det 20 minuters bussresa och nästa buss skulle gå först om 5 minuter.

Framme vid terminal 5 meddelar Check In-personalen att vår biljett inte gäller denna BA-flight utan en SAS-flight någon gång efter 13. Men vi hade ju ändrat bokningen? Jo, vår dokumenterade ombokning var förvisso riktig men inga biljetter hade tagits ut, och tills dess gäller de gamla biljetterna. På något sätt lyckades hon ändå hitta ut fyra platser på den i övrigt fulla BA-flighten och vi fick våra bordingkort. Sedan var det säkerhetskontrollen, och så nära total avklädning och en grundlig rektalundersökning har jag nog aldrig varit, men den nitiska kontollanten nöjde sig till slut med en fullständig utvärtesgenomgång innan han grymtande släppte mig vidare. 

Lätt jogg till gaten 10 minuter bort och den nästsista etappen på denna lyckade resa kunde påbörjas. Återstår gör att komma genom tullen och hitta biljetten till bilen på Benstocken.

När vi kommer hem skall det bli spännande att se vårt ny-målade och -tapetserade vardagsrum.

På Arlanda var det ina problem med baggage eller tull fast då jag skulle ta fram biljetten till Benstocken kunde jag inte hitta den. Deja-vu! Vi fick ändå ta bussen ut till parkeringen och försöka lösa ut bilen. Inga mutor behövdes tas till här utan det räckte med körkort.

Högertrafik vållade mig inga bekymmer och med endast ett kort korvstopp på Statoil kom vi snabbt hem till vårt nya vardagsrum.

Detta avslutar denna reseblogg

Vil ni få lite fylligare information om Malaysia i allmänhet och KL i synnerhet gå gärna in på Evas blogg, evalinder.blogg.se . Där finns mycket läsvärt.

Vid pennan Thorsten Adlers  


Kommentarer
Postat av: Eva Linder

Jaha, då var ni hemma. Känns oerhört tomt här i KL nu;) Hoppas att resan varit till belåtenhet och att ni gillat Malaysia.



Vi hörs av och vem vet, nästa semester ihop kanske är på snö;) Kram från KL gänget!

2009-11-03 @ 01:50:42
URL: http://evalinder.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0