Avsked från paradiset
(2009-10-28)
Redan vid halv sju gick vi upp för att se när trumpetarnäshornsfåglarna (Hornbills) utfodrades.
Förstås träffade vi också på en massa apor.
Efter frukost lastade vi in oss i fångtransporten igen och blev skjutsade till samma båt som vi åkte på rundtur med. Båten tog oss ut till en fiskfarm där vi fick se en massa olika fiskar, Red Snapper, Sandalfisk, Ödlehaj, Groupie mm.
När vi kom åter till resorten solade och badade vi i någon timme innan vi gjorde oss i ordning och checkade ut och skiljdes från 9000 kr.
Taxin fick köra oss till Pangkor stad och han ville inte ha mer än 20 RM. Vi blev sugna på ett mellanmål och gick fram till ett stånd där en snubbe stod och stekte pannkakor med socker, krossad mandel och någon Sweet Corn-röra på. Vi köpte ett gäng sådana för 60 cent styck. De var mycket goda.
Inspirerade av vårt lyckade försök att äta suoerlokalt beställde vi juice av frukten yam-yam i ett angränsande stånd. Det smakade inte bra och muggarna förpassades snabbt till en närliggande sophink.
Färjan som skulle ta oss iland avgick halv fyra och när vi kom fram köpte vi bussbiletter och åt vi varsin kyckling med ris eller nudlar innan vi fick borda bussen. Bussen var en riktig supermodern lyx-coach med stora vräkiga säten som man kunde justera i det närmaste till vertikalt läge.
Bussresan förlöpte väl förutom en incident rätt tidigt under resan då en motorcyklist skrapade sidan av bussen. Busschauffören gick i taket alldeles och kallade fram folk som fick vittna och notera registreringsnummer. Efter en mängd upprörda telefonsamtal kunde så färden fortsätta mot KL. Min Back Pack-rutinerade fru har insisterat att vi bär omkring på till synes överflödiga koftor och de kom väl till pass i den intensivt Air Condition-kylda kupén.
När vi kom till busstationen i KL hoppade vi raskt in i en taxi och bad att få komma till Mont Kiara, fast vi hade fått lära oss att det är klokt att kräva taxameter. Någon sådan hade inte denna bil och föraren tyckte att 30 RM var ett lämpligt fastpris. 15 var vårt bud. Efter lite resonerande kom vi fram till att vi inte kunde mötas så det var bara att lasta ur bilen. Andra förare erbjöd resor för samma pris som den första eller högre. Vi tackade artigt nej och dök in på en KFC och beställde några frayade chickens. Mätta fortsatte vi vår jakt efter prisvärd taxi och efter ytterligare några skambud lyckades vi stoppa en taxi som utan anmodan satte igång taxametern. Framme vid destinationen KiaraVille stod mätaren på 11,60 RM.
Eva tog emot och vi spenderade en stund med att erätta om dagarna sedan vi sågs innan det var dags för säng. Pär väntades hem någonstans vid midnatt från Jakarta.
Redan vid halv sju gick vi upp för att se när trumpetarnäshornsfåglarna (Hornbills) utfodrades.
Förstås träffade vi också på en massa apor.
Efter frukost lastade vi in oss i fångtransporten igen och blev skjutsade till samma båt som vi åkte på rundtur med. Båten tog oss ut till en fiskfarm där vi fick se en massa olika fiskar, Red Snapper, Sandalfisk, Ödlehaj, Groupie mm.
När vi kom åter till resorten solade och badade vi i någon timme innan vi gjorde oss i ordning och checkade ut och skiljdes från 9000 kr.
Taxin fick köra oss till Pangkor stad och han ville inte ha mer än 20 RM. Vi blev sugna på ett mellanmål och gick fram till ett stånd där en snubbe stod och stekte pannkakor med socker, krossad mandel och någon Sweet Corn-röra på. Vi köpte ett gäng sådana för 60 cent styck. De var mycket goda.
Inspirerade av vårt lyckade försök att äta suoerlokalt beställde vi juice av frukten yam-yam i ett angränsande stånd. Det smakade inte bra och muggarna förpassades snabbt till en närliggande sophink.
Färjan som skulle ta oss iland avgick halv fyra och när vi kom fram köpte vi bussbiletter och åt vi varsin kyckling med ris eller nudlar innan vi fick borda bussen. Bussen var en riktig supermodern lyx-coach med stora vräkiga säten som man kunde justera i det närmaste till vertikalt läge.
Bussresan förlöpte väl förutom en incident rätt tidigt under resan då en motorcyklist skrapade sidan av bussen. Busschauffören gick i taket alldeles och kallade fram folk som fick vittna och notera registreringsnummer. Efter en mängd upprörda telefonsamtal kunde så färden fortsätta mot KL. Min Back Pack-rutinerade fru har insisterat att vi bär omkring på till synes överflödiga koftor och de kom väl till pass i den intensivt Air Condition-kylda kupén.
När vi kom till busstationen i KL hoppade vi raskt in i en taxi och bad att få komma till Mont Kiara, fast vi hade fått lära oss att det är klokt att kräva taxameter. Någon sådan hade inte denna bil och föraren tyckte att 30 RM var ett lämpligt fastpris. 15 var vårt bud. Efter lite resonerande kom vi fram till att vi inte kunde mötas så det var bara att lasta ur bilen. Andra förare erbjöd resor för samma pris som den första eller högre. Vi tackade artigt nej och dök in på en KFC och beställde några frayade chickens. Mätta fortsatte vi vår jakt efter prisvärd taxi och efter ytterligare några skambud lyckades vi stoppa en taxi som utan anmodan satte igång taxametern. Framme vid destinationen KiaraVille stod mätaren på 11,60 RM.
Eva tog emot och vi spenderade en stund med att erätta om dagarna sedan vi sågs innan det var dags för säng. Pär väntades hem någonstans vid midnatt från Jakarta.
Kommentarer
Trackback
