Mot Pangkor Island
(2009-10-24)
Uppstigning vid 8 och efter frukost packades det sista innan vi lastade bilen och gav oss iväg mot kuststaden Lumut. Vi stannade på en bensinmack för att ta ut pengar och då kunde jag konstatare att en liter 95-oktanigt kostar 3,60 kronor. Bilresan var intressant då vi passerade genom flera malaytypiska samhällen. Ännu intressantare blev det av att vägsträckningarna inte stämde med kartan och att vägskyltar liksom var utkastade på måfå utan att deras tolkning hade någon motsvarighet i terrängen.
Strax innan Lumut stannade vi vid en McDonalds och intog varsin meny. Här var McDonaldsindex 16 kronor. Det kan tydligen variera inom landet. I bilen igen och så rullade vi ner till färjeläget, parkerade bilen, köpte biljetter till färjan och bordade densamma. Inuti påminde färjan om en tågvagn med teatersittning, fullastad med mest indier som verkade pendla mellan ön Pangkor och fastlandet. Vi åkte färjan i 15 minuter över till mämnda ö och staden med samma namn. Väl i land tog vi en av trettiotalet taximinibussar som stod på taxihållplatsen och åkte med den genom en extremt kuperad terräng. Ön som är väldigt liten mäter bara 2 km tvärs över, och den enda vägen är 20 km lång och går runt ön. 30 RM senare släpptes vi av vid vår resort. En mycket trevlig anläggning precis vid kusten med en 18-håls golfbana på bakgården. När vi kom till receptionen beklagade hotellet sig att det hade strulat till det så att vi inte kunde få rum på den delen av anläggningen som vi hade beställt första natten. Som kompensation skulle de bjuda på middag samma kväll.
Vi hade två rum och Linders ett rum med extrasäng. Ungdomarna bestämde att de tre skulle ha trebäddsrummet så fick vi vuxna dela på de två dubbelrummen. När vi hade etablerat oss i rummen bytte vi om till badkläder och ramlade ner på stranden. Havsvattnet var varmt som i en jacuzzi, och poolerna var inte kallare. 27, 28 grader är ingen överdrift. Vi provade poolbaren genom att beställa en uppsättning drinkar och få de levererade till solstolen. Jag tolkade ett erbjudande som att man fick två likadana drinkar till priset av en, när det i själva verket var köp två likadana drinkar och få en till gratis. Men va sjutton, även en karl kan ju tycka om Lady’s Love.
Efter dusch och kontemplation samlades vi och begav oss ner till restaurangen. Buffé var modellen för dagen och eftersom det var gratis snålade vi inte med portionerna. Mäkta mätta flyttade vi oss därefter upp en våning där en trio bestående av en korpulent malay (?) och två trådsmala filippinskor framförde covers. De var riktigt klämkäcka, och efter lite övertalande fick de upp även oss nödbedda svenskar på dansgolvet.
Pär och jag spelade ett par matcher foosball, och vi fick reda på att de hade gratis Wi-Fi inom receptionsområdet Sängdags.
